Hemstädning i Stockholm har utvecklats mycket under århundradena. Från misär och “Lort-Sverige” till dagens fokus på renlighet och hygien, med hjälp av proffs.
I Stockholm har städning varit en del av vardagen i hundratals år. Redan under medeltiden var städning viktigt, åtminstone utomhus för att hålla stadens gator och torg rena. Man använde redskap som kvastar och skyfflar för att ta bort skräp och smuts. Vad gällde miljön i bostäderna så kunde det vara lite mer si och så med renligheten, åtminstone i de enklare hemmen.
På 1700-talet blev städning en profession och städerskor och hembiträden anställdes för att sköta hushåll och städning i de finare hemmen i Stockholm. Men det var först på 1800-talet som man började använda kemikalier och rengöringsmedel för rengöring och desinficering, vilket revolutionerade städningens effektivitet. Under industrialiseringen på 1900-talet blev städningen allt mer standardiserad och arbetsintensiv. Det var också då som dammsugaren och andra moderna städredskap introducerades på marknaden.
Idag är det vanligt att ta hjälp med hemstäd i Stockholm. Privatpersoner och företag anlitar städfirmor för att få professionell hjälp med regelbunden städning av sina hem eller arbetsplatser. Men vad är det egentligen som har varit drivande i utvecklingen gällande renlighet i våra hem under det senaste århundradet?
Från Lort-Sverige till effektiv hemstädning
Ludvig ”Lubbe” Nordströms radioreportage ”Lort-Sverige” från 1938 är en milstolpe i svensk socialhistoria. Den har haft en omfattande inverkan på hur vi ser på renlighet och hygien i våra bostäder. Innan reportaget var det inte ovanligt att detta betraktades som mindre viktigt, särskilt på landsbygden och i arbetarklassens hem. ”Lort-Sverige” satte fokus på de sanitära förhållandena i svenska hem och blev en katalysator för förändring.
Programmet belyste den brist på renlighet som gällde i många svenska hem och hur detta påverkade människors hälsa. Nordström använde starka ord och grafiska beskrivningar för att måla upp en bild av de sanitära missförhållandena, vilket skakade om den svenska allmänheten. Följden blev en nationell diskussion om vikten av renlighet och hygien, inte bara ur ett personligt perspektiv utan också ur folkhälsosynpunkt.
Efter sändningen av ”Lort-Sverige” såg man ökad medvetenhet och engagemang från både staten och allmänheten, för att förbättra bostadsstandarden. Det ledde till olika reformer och initiativ, inklusive skärpta byggnormer och sanitära krav för bostäder. För första gången började man i större utsträckning se renlighet som en rättighet snarare än en lyx.
Hemstädning ur ett kulturellt perspektiv
I dagens samhälle kan vi se att mycket har förändrats sedan ”Lort-Sverige” sändes. Normer för renlighet och hygien i bostäder har blivit mycket strängare, och det är nu en självklarhet att hemmet ska vara rent och välhållet. Detta kan till stor del tillskrivas den kulturella och sociala förändring som ”Lort-Sverige” satte igång.
”Lort-Sverige” är en viktig referens för att förstå hur våra hem och vår bostadsstandard har utvecklats. Reportageserien utgör ett tydligt exempel på hur media kan påverka och forma samhället i en positiv riktning genom att ta upp frågor som tidigare inte fått tillräcklig uppmärksamhet. Den tjänar som en påminnelse om vikten av att ständigt granska och ifrågasätta de förhållanden vi lever under, för att på så sätt kunna uppnå en högre livsstandard för alla.